idag har jag agerat det snälla barnbarnet och städat hela huset (eller så mkt vi hann på 14 timmar...) tillsammans med mamma hos mormor o morfar. Men vi ska dit snart igen o köra de rum inte hann idag. Grundlig städning blev det, då de är gamla nu och inte orkar så mkt.

Dagens bästa kommentar kommer ändå ifrån morfar, när han håller på att bära in massa saker vi har hängt ut på vädring i trädgården. Då kommer han o bär på överkast, kudde och någon form av gosedjurs Mus som de har haft på sängen i alla tider. 

jag: Oj, ska jag ta något?
Morfar: Nä, jag är stark.

Jag: Jag kan ta musen i alla fal

Morfar: Låt bli musen, det är det närmsta en mus jag får komma nu för tiden. hehehe

hahaha

 Och där fick ni förklaringen på varför jag är som jag är kanske...??? ;-)