jag vill, jag vill jag vill jag vill jag vill JAG VILL!!!

Så himla mycket vill jag! Är det bra? Eller kommer fingrarna brännas om jag gör det??

jahupp, jag har konstaterat att jag gärna förhasta mig.

Tillexempel om jag får ett sms, så svarar jag så snabbt att jag knappt hinner reagera på vad jag har skrivit. sen inser jag ju det lite senare att -fan, det kanske han/hon misstolkar galet. Och då vill jag skicka ett nytt för att förklara mig, men det kan man ju inte göra. För då verkar man ju om möjligt ännu märkligare!! Pappa kanske har rätt, jag kanske är en dampunge??

I ärlighetens namn skulle jag inte våga gå och kolla mig hos en läkare, för nååågot fel av något slag det har jag garanterat.
Högt blodtryck kanske?

Tänk vad tristess kan leda till mycket galenskap.
Jag funderar just nu på om jag skulle göra följande

-moona för första människan jag möter

-klättra upp i granen på torget och skrika "Hjälp, jag sitter fast" Och helt enkelt ha som förklaring att jag trillade upp dit.

-ställa mig ute på trappen och sjunga ett Elvis medley med den heta porriga förkylningsrösten jag har.

-fläta håret, ta på mig ett par stora herrsko och KRÄVA att folk tilltala mig för Pippi eller Mrs.Långstrump

Jag tror jag ska köra på det sista allternativet.


//Mrs. Långstrump stämplar ut.